måndag 25 augusti 2014

Vad gör man av Liberty's tyger? Egentligen.

Ibland (ganska ofta faktiskt) får jag ett helt oemotståndligt behov att köpa tyg. Det kan tex vara ett Liberty's tyg som det här:


Mönstret ser som sagt helt oemotståndligt ut på en sån här liten ruta och kvalitén är också oemotståndlig. Liberty's tyger är alltid (tror jag) i bommull, men känns som siden för att de är så otroligt tunna och tätvävda. Men med den avgörande skillnaden att det, till skillnad från siden, är en ren fröjd att sy i. Tyget håller sig där man lägger det och det går att sy perfekta sömmar. Efter ett projekt i siden är man alltid på uselt humör, men efter ett projekt i Liberty's bommul är man bara pank. (Och det är mycket bättre att vara glad och pank än skitsur och pank som man blir av siden. Såvida man inte handlar sitt siden i Kina för då kan det räcka med att man blir skitsur.) 

Nåväl, problemet med Liberty's tyger är vad man ska göra av dem. För på en yta som är större än 10x10 cm blir det hysteriskt mycket mönster. Engelsmännen har ju inga begärnsningar när det gäller sånt så de syr glatt både skjortor och blusar i de här tygerna. Men de äter överkokta grönsaker också...

Nu tyckte jag att jag hade hittat ett mer modest mönster den här gången och att om jag bara gjorde en väldigt enkel klänning så skulle det bli snyggt. Tänkte att en sån här, kimono-inspirerad variant, dessutom var lite modern. Men nu är jag ärligt talat inte så övertygad längre. Jag får en känsla av att det kanske blev en städrock istället.


Försöker med alla möjliga förmildrande omständigher som att hänga på en japanskinspirerad kofta. Men jag är fortfarande inte helt övertygad. 


Ytterligare en egenhet som Liberty's tyger har är att de är VÄLDIGT tunna. Det är omöjligt att göra en klänning i ett sånt här tyg utan foder. Man kan såklart använda underklänning också. Om man är smart. Om man inte är fullt så smart så helfodrar man klänningen istället. Och är man riktigt osmart så får man dessutom för sig att normala fodertyger (som både är billigare och dessutom finns i mycket större färgurval) är lite för... 'stela'. Och då måste ett sån't här alster fodras i viskos-foder! Är det någon som prövat att sy i viskos-foder? Gör inte det! Det är precis lika lätt som att sy i siden! Så nu har jag alltså försett mitt superlättsydda bommullstyg med en supersladdrig siden-insida. Hum-di-di-hum. Undrar varför jag aldrig blir färdig med mina projekt?!?

Hur som helst är jag sjukt nöjd med att klänningen är klar. Tyget är fortfarande supersnyggt om man väljer att titta på 10 cm i taget... Bara att blunda lite med ena ögat ;). Och jag har fortfarande en hel hög osydda Liberty's tyger sen en resa till London förra hösten, så jag lär behöva fortsätta att funera över vad man EGENTLIGEN ska göra med dem? 


  
P.s. om det är någon som trots allt funderar på att göra något likande, så glöm inte att tvätta båda tygerna först, då de krymper ganska olika. D.s

söndag 9 mars 2014

Sportlovsprojektet

Jag skulle ju ha bitit tag i det spännande lurviga garnet från syfestivalen på sportlovet. Och så blev det så här istället :).
Flerfärgat garn och roligt stjärnmönster som jag aldrig provat. Fort skulle det ha gått också om jag bara hade tagit mig tiden att göra ett virkfasthetstest. Då hade jag upptäckt att jag behövde lägga till ett par stjärnor lite tidiagre än efter att jag redan virkat halva projektet...
Mister tyckte att det såg ut som ett barnprojekt med den MYCKET stora virknålen i plast (stl 12!) och jag måste säga att jag själv också föredrar mindre virknålar och framför allt är trävirknålar mycket skönare att jobba med än plast. 
Men resultatet blev precis som jag hade tänkt (till slut). Nu är det dags att antingen kasta sig över lurvet, testa snäckskals-virkning, eller ta tag i 'mönsterkonstruktion liv'. SÅ mycket kul som man inte har prövat än.

Mönster: Drops 150-52
Garn: Drops Eskimo

fredag 28 februari 2014

Ett typiskt 'jag-kan-inte-låta-bli-projekt'

En del garn går ju bara inte att motstå. Ibland är det konsistensen. Ibland färgen. Det här hade bara så himla fin färg. För tillfället är jag helt förälskad i garn som har flera färger. Just det här såg ut som en solnedgång.

Av det har jag alltså gjort en kort, gles poncho. Ett typiskt, jag-kan-bara-inte-låta-bli-projekt. Jag tycker fortfarande att den har underbara färger och dessutom tycker jag verkligen om uddkanten, och så är det så himla kul att virka, men jag kan ändå inte låta bli att undra lite exakt när man ska använda en sån här i Sverige. Om det är kallt är den här inte mycket att värma sig i, och varmt är det ju typiskt mitt på dagen och då har man oftast inte på sig en ylleponcho. Även om den är luftig. Jag tänker mig snarare att den vore perfekt att sätta på sig när solen går ner över kaktusarna i öknen i Arizona. Där har jag en mycket god vän som bor, så den här får bli till henne. Eller så får jag göra en till åt henne (ännu bättre), för jag tror inte hon gillar rosa så värst, medan jag experimenterar med hur man bäst använder den här i Sverige.




Garn: Big delight (färg: Rosenträdgård. Bara en sån sak :)!)
Mönster: Garnstudio, 148-22

lördag 22 februari 2014

Stickad kabel-tröja'

Om man inte har så mycket tid över, så är det perfekt att sticka tjocka tröjor. Den här tex är både lättstickad och varm. Och ser ut lite som ett stort sädes-ax.


Nu ska den packas ner och få följa med på sportlov. Jag hoppas jag får plats med några nystan av ett pälsigt garn som jag köpte på syfestivalen förra veckan också. Det fanns inga mönster till och ingen av damerna i montern kunde säga hur mycket som kunde tänkas gå åt. Men det gick helt enkelt inte att motstå eftersom det var så otroligt mjukt och lagom glansigt. Ska bli väldigt spännannde att  se om jag lyckas konstruera något som passar åt en nybliven 7-åring av det.

Nybliven 7-åring!

Återkommer med rapport om hur det gick :)! Trevlig vecka så länge

/Åsa

torsdag 6 februari 2014

Datorryggsäck på nya äventyr

Jag har lite svårt att slänga saker. Det inkluderar tex matrester, tygrester, pelargonsticklingar... och gamla trasiga datorryggsäckar. Det här projektet började med att ett av 'hängslena' till min datorryggsäck gick av efter tolv års trogen tjänst. Även om ryggsäcken inte gick att rädda så hade den roliga dragkedjor. Lite som mussepiggöron. Så jag började sprätta bort dem. Jag hade redan hunnit klippa ut det första innan jag kom på att det kanske kunde vara kul att ha en bild av källan till vad det nu skulle bli. När jag började klippa i väskan visade det sig att tyget den var gjord av var mycket coolare än jag någonsin hade noterat under alla års användning. Det var nämligen gummerat på baksidan. OK, jag sparade väl de bitar som gick av det också då...
Men vad gör man av snygga dragkedjor och jätte-coolt gummerat tyg? Necessärer är vad man gör av snygga dragkedjor och gummerat tyg! Nu gjorde jag ju en hel drös necessärer så sent som i julas, så jag fnissar lite när jag tänker på Rävens en miljon varianter av alla konstverk han gjorde på dagis. Sådan son, sådan mor...
Datorryggsäck sånär som på 1 redan bortklippt dragkedja 

Fodret då? Den mörkgrå är perfekt i bara sin gummerade insida, men det kändes  lite väl sobert att fortsätta i ryggsäckens mörkgrå och ljusgrå. Och det ljusgrå var inte gummerat utan mer vaxat, så det var inte lika tjockt. Band och knappar och sånt kändes för 'puttinuttigt' för min gamla konsultryggsäck, så jag rotade runt lite i påsen med 'snörstumpar för korta för att användas' (hoppas någon av er som läser detta sett Jonas Gardells Trafikplats Glädjen, som handlar om just denna påse). Fodret är alltså  en överbliven bit av en stuv som jag köpt till en annan necessärer för 14 kronor. Alltså en sån där bit som de flesta skulle ha slängt för att den ändå inte går att använda till något och inte är något värd. Men här blev den skillnaden mellan en korrekt konsultväska på väg in i ett konferensrum och en nyfiken necessär på väg mot okända äventyr.

Lycka till i ditt nya liv som necessärer. Kanske får du göra lika många varv runt jorden i din nya skepnad som i din gamla!

tisdag 28 januari 2014

Virkad kofta

Sitter på en flygplats och har alldeles för lång tid kvar till flyget hem går (jag brukar ju komma med andan i halsen, så på ett sätt är det rätt skönt som omväxling). Kommer på att jag skulle kunna bus-surfa lite. Uppkopplingen är ju gratis och klockan 19.43 så det kan ju inte anses som svåraste sortens skolk...? Och det kändes bara lite roligare att virkblogga än att göra en powerpoint till (undrar hur det är med flygsäkerhetsreglerna och virknålar? En trävirknål borde man kanske få ta med? Kanske inte skulle vara helt perfekt för min business image. Men den tror jag snart att jag har växt ifrån.) 
 I alla fall, virka är verkligen kul! Smulan är ju inte superförtjust i rosa (to say the least) så jag var tvungen att vara ganska tydlig med att den här faktiskt är lila... :). Själv tycker jag att den blev så bra att jag skulle kunna tänka mig att försöka göra något liknande i vuxenstorlek.

Mönstret kommer från Garnstudio (www.garnstudio.com), nr 24-1

lördag 25 januari 2014

En tröja till mig

Jag tycker att det är lättare att få tid till stick-projekt för tillfället än för syprojekt. Det är lättare att göra i små slattar. Det blir inte lika jämnt som om man stickar längre perioder, men då  ska man ska välja ett sånt här garn. Ganska grovt alltså. Det är förlåtande för 'slatt-stickning' och dessutom hinner man bli klar innan man tröttnat. 
Om det blev precis som jag tänkt mig? Nej, inte riktigt :). Jag råkade av misstag göra muddarna alldeles för långa, men jag tycker det blev riktigt bra med 'överdimensioneringen'. Och blir det riktigt kallt (och det blir det alltid hos oss, även inne) så är det bara att fälla ner de gosiga muddarna över händerna.

Mönstret är gratis och kommer från Garnstudio (www.garnstudio.com) nr 131-1 om det är någon som vill göra sig en egen.