Sisyfosarbete och lite spetsar

I helgen har jag äntligen tagit mig an det ständigt växande berget av jeans med hål på knäna. Det där berget som tittar argt på mig varje gång jag går förbi, och som är en av de irriterande anledningarna till att jag inte hinner så mycket trevliga saker som jag skulle vilja. 14 par tror jag det låg i högen den här gången. Till-och-med jag förstog att jag inte skulle hinna igenom förrän det var dags för barnbarn, så jag bestämde mig för att prioritera;

• Byxor som inte lagats innan och inte hunnit bli för små fick förnyat förtroende.
• Byxor som redan lagats två gånger eller som hotade att lösa upp sig om jag tittade argt på dem fick helt enkelt bli lappar.
• Och resten fick bli råmaterial till kjolar.

Så här tyckte juryn:

• Smulan blev mycket nöjd med spets-tillägget.
• Räven som fortfarande kör med shorts (!) fast nu med fleece-tröja till tyckte att; det där blir nog bra mamma. Bara det får plats ett par shorts under.
• Filiokus tyckte; amen åååååh, måste man ha lagade jeans?

Och så här tycker jag:
Det övergår mitt förstånd hur det är möjligt att slita ut sina byxor så fort. Liksom det övergår mitt förstånd hur det kan finnas en marknad för färdigslitna barn-jeans!

Kategori två enligt prioriteringen:

http://blogg.aftonbladet.se/ordinarymary/2010/05/om-thanatos-hade-haft-barn-hade-sisyfos-inte-sluppit-sa-lindrigt-undan

Nu är det höst

Löven har nästan ramlat av, men Räven springer fortfarande helst omkring i shorts! Jag tänker ändå att någon dag kanske även han kommer att vilja krypa in och värma sig i en gosig tröja. Och då finns det faktiskt en.

Smulan blir förmodligen mer lättövertalad. Hon gillar inte att frysa.



Tröjorna är stickade i eko-ull från Marks & Kattens.

Det är inte alltid man hinner...

...sy så mycket som man skulle vilja. Då kan man tex göra så här istället.

Figuren, En gul katt, personifierar Räven på pricken. Fast jag lät den gula katten spela fotboll istället. Honom (inte Räven alltså utan gul katt) har jag lånat från Stina Wirsén (en stor favorit-läs hennes böcker om du inte redan gjort det; de är jätteroliga. Prova tex Vem är arg eller Vem är dum).

Pojkpyjamasar i Pellefjant-tyg

Det skulle ju bli elefantpyjamasar till alla tre barnen, men jag var tvungen att fixa mönster till pojkarna och så drog det ut på tiden. Nu är de i alla fall klara och det bruna elefanttyget nästan slut.



Pojkarna blev mycket nöjda med sin mamma som omväxling. Mjuka och framför allt kortärmade/benade gav höga bonuspoäng.




Jag hade nog tänkt att det skulle räcka till någon dagsitröja också men nu kan jag ju istället tillåta mig att sätta symaskinen i lite nya tyger. Jag brukar försöka intala mig att följa nattklubbs-principen i mitt syende (en in, en ut alltså) eller; jag får inte köpa några nya tyger förrän jag sytt slut på mist ett gammalt.

Det går sådär. Jag KAN inte gå in i en tygaffär utan att komma på minst 10 roliga projekt som jag bara måste få genomföra. Och är det dessutom rea på något av tygerna som ser ut som ett roligt projekt kan man ju bara inte försitta chansen.

Så nu borde jag alltså sy något av högarna med spännande tyger och inte besöka en tyg affär förrän det är TOMT i tygskåpet. Det kommer att hålla till... onsdag ungefär.

Mönster; ett hopkok av mönster från tidningar och gamla tröjor
Tyg; elefanter, interlock och muddväv från Jofotex

En retroklänning till

Det har blivit mycket brunt och/eller turkost på sistone. Helt oplanerat men jag gillar kombinationen. Senast blev det en retro-klänning till och nu börjar det ju behövas ärmar om man inte ska frysa så det blev en tröja också. Kanske blev det lite mycket brunt. Det skulle nog vara snyggt med något rosa till... Fast Smulan är inte så mycket för just rosa.

Mönster:

• egna bas

Tyg:

• tröja: viskosjersey
• klänning: härligt 60-talsinspirerad polyester. Håller för allt. Och det bästa: jag fick ta fram min gamla hederliga Janome igen. Bara en liten, liten täcksöm längst ner.
  

Klänning med turkos ärm

Jag gillar assymetriska mönster och färger som inte ber om ursäkt för sig, så de här tygerna kunde jag inte låta bli när jag hittade dem för ett tag sen. Tyvärr köpte jag alldeles för lite. Tygerna är stretch-trikå och rätt tunna så jag är lite orolig att den är för delikat för sin tre-åring. Men det får väl visa sig. Den blev i alla fall med beröm godkänd av mottagaren och det är ju det viktiga.

Mönstret är ett enkelt standardmönster som jag ritat upp baserat på lite av varje i min omgivning. Tyget kommer från Dollys tyger i Stockholm.

Det går fortfarande inget vidare med mina täcksömmar så det som möjligen ser ut som en genomtänkt design-effekt i limegrönt är inget annat än en nödlösning för att täcksömmen blev ful (dock blev den, helt emot Murphys law, fin på rätsidan) och jag inte vågade sprätta i det tunna tyget.

Dagens rätt: sommarpyjamas i elefanttyg

När jag kom in i sybloggosfären, lite sent som vanligt, förstod jag ganska snabbt att

a) utbudet av snygga tyger med bra kvalitet är begränsat och att
b) vissa tyger är älskade av väldigt många
c) jag är en av väldigt många (just det hade jag kanske förstått redan innan...)

Blir det inte väldigt tråkigt då? Funderade över om man måste börja göra sina egna tyger också? Nog för att jag inte kommit ur gör-det-själv-stadiet, så det ska jag nog pröva någon dag, men för tillfället har jag bestämt mig för att det är som med matlagning; man kan ju använda precis samma ingredienser utan att det blir samma mat för det.

Dagens rätt: Sommarpyjamas i Jofotex’ elefanttyg. Ungefär att jämföra med pannbiff med lök.



Dagens fel: bandkantning! Det var tänkt att den skulle vara bandkantad. Men det går såååå dåligt för mig att bandkanta. Det går det nästan lika uselt med alla täcksömmar. Jag måste ta sats innan, svettas under, sprätta upp efter, pröva igen, ha sönder tyget, bli arg och slutligen det värsta av allt ge upp. Inte en bandkant så långt ögat når!