En Starwars-tröja

Räven tycker att alla färgglada djurtyger som jag vill göra tröjor av är lite tramsiga. För honom är det bara Starwars för hela slanten nuförtiden. När han fyllde fem ville han såklart ha en Starwars-tårta.

Eftersom jag alltid är lite sen, hade jag inte hunnit baka någon starwars-prins-tårta. Men det man inte har i benen får man ha i huvudet. Så jag prinatde ut en bild på Darth V från nätet, skar ut med brytkniv och fixade en ganska lyckad starwars-tårta av en kladdkaka.

Matlagning är ju egentligen inte min grej, men att sy är, så sen plastade jag in Darth V och skar ut honom igen. Så stöpplade jag på honom med vit textilfärg på en stretchtrikå och sydde en tröja av honom. (Det hade ju eventuellt varit enklare med screentryck, men det har jag ingen utrustning för.) Ena ärmen fick bli lasergrön. Snyggt tyckte jag, men Räven påpekade att Darths dubbel-lasersvärd egentligen är blått och rött. Nåväl man kan ju inte lyckas med allt.

Mönster; eget

Stl; 122

Tyg; Svart och limegrön stretchtrikå från Jofotex

Önskelistan: Mindre flygmaskin - mer symaskin!

Oj vad länge sedan jag hade tid att sy. Jag som hade som ambition att sy i alla fall ett plagg i veckan. Det går ju sådär. Inte bara för att jag har tre barn och ett heltidsjobb utan framför allt för att jag reser i jobbet hela tiden. Det senaste kvartalet har det varit 50% av tiden och det är verkligen alldeles för mycket för min smak. På önskelistan: Mindre flygmaskin och mer symaskin!




Nu är i alla fall äntligen extratröjan, den som blev till för att jag inte hittade muddväv i rätt färg till de andra, klar. Och under tiden har Smulan, som annars kategoriskt sagt nej till rosa (något som jag uppskattat på alla sätt utom att hon vägrat ta på sig samtliga plagg jag gjort som innehållit rosa) börjat falla in i de gängse normerna så hon kanske faktiskt kan tänka sig att ta på sig den. Den är i alla fall lite ursäktad för att den innehåller gjönt.

Mönster; Ottobre

Stl; 104

Color makes you happy

När jag tittar in i min egen garderob blir jag alldeles mörkrädd. Och det är inte för att jag har glömt att tända. Jag som älskar färger - varför är alla mina kläder så svarta?

På syfestivalen i höstas föll jag för några karamellfärgade interlocker. Tyvärr hade de inga matchande muddvävar men jag tänkte att 'det ordnar sig väl'. Fast det gjorde det inte riktigt. För det visade sig att ingen annan heller hade det. Och råkar man vara lite färgkänslig så räcker 'ungefär samma' inte riktigt. Jag blev helt enkelt tvungen att slotta om alla färger och resultatet blev att det blev en tröja mer än det var tänkt (den sista är inte riktigt klar).



Trots min stora konflikt med bandkantning har jag tagit ett mycket djupt andetag, stor stas (och lite kreativa skyddsåtgärder) och givit mig på bandkantning igen. Det blev inte perfekt, men det var inte huvudsakligen för att maskinen tuggade sönder tyget som omväxling utan för att maskinskötaren inte sydde rakt... Och just det kanske är svårt att skylla på maskinen för. Tyvärr. Det är väldigt svårt att sy en snygg kurva om man inte ser något och pressarfoten är ju i solid metall så man får liksom gissa sig fram till vad som blir bra. Det är inte alla som vet att synsk kommer av att det är en egeskap som krävs för att bli riktigt bra på att sy...

Tyg; alla utom gul interlock från e-slöjd, gul interlock från Jofotex, muddväv från Ohlssons tyger. (Tyvärr måste jag säga att e-slöjds tyg höll ganska dålig kvalitet. Det är stumt, vred sig redan i första förtvätten så att det var omöjligt att korrelera ränder och trådraka och dessutom blev de enfärgade tygerna flammiga efter bara en tvätt.)

Mönster; Ottobre

stl. 104

Höstglöd

Det har ju hinnit bli smällkall vinter. Men så är det - lite sen som vanligt.

Jag råkade köpa interlock istället för stretch-trikå och båda pojkarna saknade tröjor. Filiokus för att han är äldst och alltid saknar tillräckligt stora kläder och Räven för att han är nästan lika stor som sin storebror och sliter ut sina kläder fortare än hans mamma hinner blinka.

En rolig sak med det här projektet var att jag fick prova min nya skräddarmatta och rullkniv som jag köpte på syfestivalen i höstas. Jag hade nog aldrig vågat mig dit om inte min granne, hennes syster och en tredje kompis till dem frågat om jag ville följa med dem. De är från Norrland, kallar sig Kommando, dricker spetsad saft i termos på syfestivaler och sen köper de monstersymaskiner som kan ALLT. En var. Jag är dem evigt tacksam, för när min man undrar om man verkligen behöver 2 symaskiner kan jag alltid hänvisa till Kommandostrykan som har ungefär 9 maskiner. Var! Själv slog jag alltså till på en modest rullkniv och den är helt suverän.

Det finns några olika frågor när man syr till barn som är stora nog att ha en egen åsikt;

• Kommer de över huvud taget att tycka att det är bra?
• Kommer de att tycka att det är strålande, men nästan att slå ihjäl varandra för att de inte fick likadana? (För säkerhets skull gjorde jag båda i samma storlek så att de verkligen skulle få anledning att slåss.)
• Kommer jag att få spel på täcksömmarna som vanligt?

Den här gången gick det över förväntan på alla punkter. Filiokus tog röd, Räven grön och Täcksömmarna är fortfarande mina fiender, men jag börjar lära mig att överlista dem. Jag är fortfarande inte redo för bandkantningar än på ett tag, men en vacker dag ska jag besegra dem...

Tyg; Interlock från Jofotex

Mönster; egen variant av något basmönster

Stl; 122 (till en stor femåring och en liten sjuåring)

Spindelväv och gamla spetsar

Jag har svårt att motstå reatyger om de ser någotsånär intressant ut, så jag köpte ett par meter spindelmannen-tyg för 49:- metern. Räven har varit inne i en riktig spindelmannen-period, men jag tänkte att även Smulor behöver lite Spindelmannen. Just den här Smulan gillar ju när det 'flaxar' så jag la till lite flax och då blev det så här:

Det roligaste med det här projektet var att sy i resårtråd. En ny teknik som jag aldrig provat, men som faktiskt var väldigt enkel. Man rullar bara upp elastisk tråd på understrådsspolhylsan och släpper lite på övertrådsspänningen och sedan är det bara att köra raksöm.

'Pröva alltid innan' står det ju i instruktionerna. Men det finns det absolut ingen tid för i mitt liv. Jag var tvungen att vara nervös en lång stund innan jag vågade köra på. Och först verkar det som om man har misslyckats, för tyget är fortfarande ganska platt, men när man ångar på det drar det ihop sig. Vill man att det ska dra ihop sig ännu mer kanske man ska använda ett tyg som är lite mindre stelt eller lägga resårtrådarna lite tätare. Det här öppnar ju en hel värld av möjligheter för oelastiska tyger. Fantastiskt kul.

Mönster; någonstans i botten ligger ett mönster från Ottobre till byxorna. Tröjan är eget.

Stl; 104

Tyg; Byxor: spindelmannen från Jofotex, prickar från Ohlsson och spets av okänt ursprung (allt i bummul). Tröja; viscos-jersey från Dolly's

Tisdags-champagne!

Jag känner mig som Nigella Lawson. Nigella är engelsk TV-kvinna som förmodligen kallar sig kock och lagar saker som konserverade burkpersikor med sprutgrädde. Sån't där som jag aldrig skulle nedlåta mig till. Trodde jag. Innan jag skaffade 3 barn...



Det började med en vanlig blus från H&M (burkpersikor!). Jag trodde jag skulle spara lite tid. Men när jag kom hem sa Smulan:

- Alldeles föj tjåkig mamma!

Mesiga färger verkar inte vara något för henne. Hon har ju rätt förstås. Färg är ju mycket roligare. Kanske jag kan piffa upp den lite?


Och så blev det så här:


...och så här!

Och även om jag känner mig som Nigella så är ju superfina band på en helt vanlig H&M-blus också lite som att dricka champagne på en vanlig sketen tisdag. Och det gör man alldeles för sällan! I alla fall i mitt liv.

Magiska glitter-brallor!

Ett par glitter-byxor vill jag ha! sa Filiokus, när han var sådär 4 ungefär. Vad kul med en son som vill ha glitter-byxor tänkte jag; hittade ett riktigt disco-tyg i sammet med mycket snyggt glitter!
Det var ju ett tag sen, men de får komma med här i alla fall eftersom jag inte hade någon blogg då. Byxorna är väl utprovade sen dess och de funkar även utmärkt på Halloween-prinsessot tex. Och kolla hur de nästan ser ut att lyfta från underlaget på bilden. Lite magiska blev de allt!

Mönster; fri tolkning av mjukisbyxor
Tyg; Dollys (tror jag)