Fräs: parker

Insynsskydd med 500 år på nacken.

Här kommer ett fullständigt fokusbrott. Den här bloggen ska ju handla om sydda grejer. Möjligtvis stickade eller virkade. Men handen på hjärtat: jag är en rätt ofokuserad människa (så länge det inte handlar om foto). Högst upp på den långa intresse-listan kommer, förutom grejer i tyg eller garn, trädgård och odling, foto och text. Så från och med nu kommer man därför att kunna hitta reportage inom områden som sträcker sig mellan 'rapport från symaskinen', tygtraditioner i världen, intressanta trädgårdar från när och fjärran inklusive min egen, 'the Ordinary garden' på den här adressen. Kanske borde jag byta titel men jag kan säkert knöla in någon efterkonstruktion om jordfräsar...

Lavasten efter tusen och åter tusentals händers beröring.

Men nu alltså till Yu Yuan. Yu Yuan Garden är en ganska liten park som ligger mitt i Shanghais ’Gamla stan’. Jag hamnade där av en slump eftersom min dator bestämde sig för att ta en teknisk paus. Så jag passade på tillfället att göra en utflykt med mig själv och min kamera. (Det KAN vara så att Freud hade något slags inflytande över datorn, men det är inte lätt avgöra så här i efterhand).

Yu Garden anlades 1559 (!). Ett år som vissa alltså ägnade sig åt trädgårdskonst, medan andra ägnade sig åt att bränna den första kvinnan anklagad för häxeri på bål … (ja, just det, det var vi!) Egentligen är det helt otroligt att trädgården finns kvar efter nästan 500 år. Det fattar alla som har glömt att rensa i ett par veckor. Jag har läst någonstans att om man övergav Stockholm nu, skulle man om 100 år inte se att det funnits en stad här. Det låter lite osannolikt, men hade det varit i Amazonas hade det gått på högst 10 år, så 100 år för Stockholm kanske ändå är möjligt.

Hål för andar. Andar är uppenbarligen rätt korpulenta typer med korta ben.

Och Yu Yuan Garden har inte heller haft det så lätt genom åren. Den har fått förfalla under långa perioder, ockuperades under första Opiumkriget och skadades svårt under andra världskriget. Trots det har den överlevt och går nu att besöka för alla som behöver ta en paus från Shanghais storstadsbrus. Eller för oss som alltid behöver besöka en intressant trädgård om det finns en inom räckhåll (typ högst två dagsmarscher).

Stekatdetalj. Dagens motsvarighet: Gunnebo-stängsel (!)

Tyvärr var ljusförhållandena inte de bästa när jag var där. Sorgligt nog så är det numera nästan aldrig klart väder i Shanghai. Men så länge man inte ägnar sig åt studiofotografering får man ta det ljus som erbjuds. Särskilt om man bara har en Freudiansk eftermiddag på sig. Och studiofotografering vore nog allvarligt talat inget för mig. Fast det vet man å andra sidan inte förrän man prövat.

De visste hur man byggde trädgårdsskjul med finess också.

Jag var dessutom där i augusti och det var vackert nog. Men det är inte särskilt svårt att föreställa sig hur magiskt det måste vara när körsbärsträden blommar eller lönnlöven har sina höstfärger. Undrar om inte Herr Freud kan ordna så att mina kinesiska kollegor drabbas av ett oemotståndligt behov av min närvaro i oktober eller mars…