Ett typiskt 'jag-kan-inte-låta-bli-projekt'

En del garn går ju bara inte att motstå. Ibland är det konsistensen. Ibland färgen. Det här hade bara så himla fin färg. För tillfället är jag helt förälskad i garn som har flera färger. Just det här såg ut som en solnedgång.

Av det har jag alltså gjort en kort, gles poncho. Ett typiskt, jag-kan-bara-inte-låta-bli-projekt. Jag tycker fortfarande att den har underbara färger och dessutom tycker jag verkligen om uddkanten, och så är det så himla kul att virka, men jag kan ändå inte låta bli att undra lite exakt när man ska använda en sån här i Sverige. Om det är kallt är den här inte mycket att värma sig i, och varmt är det ju typiskt mitt på dagen och då har man oftast inte på sig en ylleponcho. Även om den är luftig. Jag tänker mig snarare att den vore perfekt att sätta på sig när solen går ner över kaktusarna i öknen i Arizona. Där har jag en mycket god vän som bor, så den här får bli till henne. Eller så får jag göra en till åt henne (ännu bättre), för jag tror inte hon gillar rosa så värst, medan jag experimenterar med hur man bäst använder den här i Sverige.




Garn: Big delight (färg: Rosenträdgård. Bara en sån sak :)!)
Mönster: Garnstudio, 148-22

Stickad kabel-tröja'

Om man inte har så mycket tid över, så är det perfekt att sticka tjocka tröjor. Den här tex är både lättstickad och varm. Och ser ut lite som ett stort sädes-ax.

Nu ska den packas ner och få följa med på sportlov. Jag hoppas jag får plats med några nystan av ett pälsigt garn som jag köpte på syfestivalen förra veckan också. Det fanns inga mönster till och ingen av damerna i montern kunde säga hur mycket som kunde tänkas gå åt. Men det gick helt enkelt inte att motstå eftersom det var så otroligt mjukt och lagom glansigt. Ska bli väldigt spännannde att  se om jag lyckas konstruera något som passar åt en nybliven 7-åring av det.

Nybliven 7-åring!

Återkommer med rapport om hur det gick :)! Trevlig vecka så länge

/Åsa

Datorryggsäck på nya äventyr

Jag har lite svårt att slänga saker. Det inkluderar tex matrester, tygrester, pelargonsticklingar... och gamla trasiga datorryggsäckar. Det här projektet började med att ett av 'hängslena' till min datorryggsäck gick av efter tolv års trogen tjänst. Även om ryggsäcken inte gick att rädda så hade den roliga dragkedjor. Lite som mussepiggöron. Så jag började sprätta bort dem. Jag hade redan hunnit klippa ut det första innan jag kom på att det kanske kunde vara kul att ha en bild av källan till vad det nu skulle bli. När jag började klippa i väskan visade det sig att tyget den var gjord av var mycket coolare än jag någonsin hade noterat under alla års användning. Det var nämligen gummerat på baksidan. OK, jag sparade väl de bitar som gick av det också då...

Men vad gör man av snygga dragkedjor och jätte-coolt gummerat tyg? Necessärer är vad man gör av snygga dragkedjor och gummerat tyg! Nu gjorde jag ju en hel drös necessärer så sent som i julas, så jag fnissar lite när jag tänker på Rävens en miljon varianter av alla konstverk han gjorde på dagis. Sådan son, sådan mor...

Datorryggsäck sånär som på 1 redan bortklippt dragkedja 

Fodret då? Den mörkgrå är perfekt i bara sin gummerade insida, men det kändes  lite väl sobert att fortsätta i ryggsäckens mörkgrå och ljusgrå. Och det ljusgrå var inte gummerat utan mer vaxat, så det var inte lika tjockt. Band och knappar och sånt kändes för 'puttinuttigt' för min gamla konsultryggsäck, så jag rotade runt lite i påsen med 'snörstumpar för korta för att användas' (hoppas någon av er som läser detta sett Jonas Gardells Trafikplats Glädjen, som handlar om just denna påse). Fodret är alltså  en överbliven bit av en stuv som jag köpt till en annan necessärer för 14 kronor. Alltså en sån där bit som de flesta skulle ha slängt för att den ändå inte går att använda till något och inte är något värd. Men här blev den skillnaden mellan en korrekt konsultväska på väg in i ett konferensrum och en nyfiken necessär på väg mot okända äventyr.

Lycka till i ditt nya liv som necessärer. Kanske får du göra lika många varv runt jorden i din nya skepnad som i din gamla!

Virkad kofta

Sitter på en flygplats och har alldeles för lång tid kvar till flyget hem går (jag brukar ju komma med andan i halsen, så på ett sätt är det rätt skönt som omväxling). Kommer på att jag skulle kunna bus-surfa lite. Uppkopplingen är ju gratis och klockan 19.43 så det kan ju inte anses som svåraste sortens skolk...? Och det kändes bara lite roligare att virkblogga än att göra en powerpoint till (undrar hur det är med flygsäkerhetsreglerna och virknålar? En trävirknål borde man kanske få ta med? Kanske inte skulle vara helt perfekt för min business image. Men den tror jag snart att jag har växt ifrån.) 

 I alla fall, virka är verkligen kul! Smulan är ju inte superförtjust i rosa (to say the least) så jag var tvungen att vara ganska tydlig med att den här faktiskt är lila... :). Själv tycker jag att den blev så bra att jag skulle kunna tänka mig att försöka göra något liknande i vuxenstorlek.

Mönstret kommer från Garnstudio (www.garnstudio.com), nr 24-1

En tröja till mig

Jag tycker att det är lättare att få tid till stick-projekt för tillfället än för syprojekt. Det är lättare att göra i små slattar. Det blir inte lika jämnt som om man stickar längre perioder, men då  ska man ska välja ett sånt här garn. Ganska grovt alltså. Det är förlåtande för 'slatt-stickning' och dessutom hinner man bli klar innan man tröttnat. 

Om det blev precis som jag tänkt mig? Nej, inte riktigt :). Jag råkade av misstag göra muddarna alldeles för långa, men jag tycker det blev riktigt bra med 'överdimensioneringen'. Och blir det riktigt kallt (och det blir det alltid hos oss, även inne) så är det bara att fälla ner de gosiga muddarna över händerna.

Mönstret är gratis och kommer från Garnstudio (www.garnstudio.com) nr 131-1 om det är någon som vill göra sig en egen.

Oväntade kreationer

Efter ett osannolikt långt uppehåll gör jag en omstart på temat: Saker du aldrig trodde att du skulle sy :). Och hade någon frågat mig, innan jag skaffade barn, om jag trodde att jag någonsin skulle göra en... Hundrock!!! Hade jag skrattat högt och länge och sagt: Nej!!

 Men då kunde jag ju inte veta att älskade hunden Keysy skulle behöva något att ha på sig

Taking the You out of the User

Long time no see.

Det är så svårt att få tiden att räcka till till allt man vill. Oftast är det 'trasiga-jeans-högen' som tränger sig in mellan mig och alla riktigt spännande och kreativa projekt. Eller så har jag i något svagt ögonblick vägrat att köpa någon ful grej som barnen absolut vill ha, med motiveringen att jag kan göra en mycket snyggare åt dem (i teorin alltså, fast det brukar inte framgå i argumentationen). Som med märkessköldarna tex. Mycket snyggare att göra en egen tyckte jag. Och ni får välja tyg.

Då skulle de välja något snyggt färgglatt tyg i plysch hade jag tänkt. Men Filiokus, som är nio år, förälskade sig helt i hyllan med... camouflage-mönstrad fleece!!! Alltså det måste vara det fulaste som finns. Men det är ju klart egentligen att de inte skulle välja det som jag tycker är snyggt. Och som min mycket kloka och superduktiga kollega, som är expert på 'voice of the customer' brukar påminna om: om man vill göra något som andra gillar måste man 'take the YOU out of the User'. Det är SÅ lätt att tro att bara för att man själv gillar något så måste ju bara alla andra göra det också...

Men nu stod han alltså där och sa SNÄLLA, SNÄLLA mamma kan du inte sy en fleece-tröja åt mig i det här?  Han stod länge och väl och valde mellan om det skulle bli en tallskogsfärgad variant eller en som var mer lövträdstonad. Tallskogsfärgad blev det till slut för det pssar ju bäst på landet hos morfar. Ett tag hade jag tänkt att man kankse kunde förbättra det hela genom att tex fodra luvan i lila. Jag testade idén på Filiokus, som blev mycket förnärmad och tyckte att jag var mer korkad än vanligt. Då SYNS man ju i skogen...

Det har blivit liggande ett litet tag. Jag har liksom tittat åt ett annat håll varje gång jag gått förbi det där tyget, medan Filiokus med jämna mellanrum undrat om det inte är den där tröjans tur i kön snart? Så tillslut var det dags att 'take the You out of the user' och skrida till verket. Och man kan faktiskt säga minst två mycket positiva saker om det här projektet:

1. Det är väldigt lätt och trevligt att sy i fleece

2. Sällan har mottagaren blivit så glad

Och till ett par knall-orangea manchesterbyxor är det... nästan snyggt :).