När jag kom in i sybloggosfären, lite sent som vanligt, förstod jag ganska snabbt att
a) utbudet av snygga tyger med bra kvalitet är begränsat och att
b) vissa tyger är älskade av väldigt många
c) jag är en av väldigt många (just det hade jag kanske förstått redan innan...)
Blir det inte väldigt tråkigt då? Funderade över om man måste börja göra sina egna tyger också? Nog för att jag inte kommit ur gör-det-själv-stadiet, så det ska jag nog pröva någon dag, men för tillfället har jag bestämt mig för att det är som med matlagning; man kan ju använda precis samma ingredienser utan att det blir samma mat för det.
Dagens rätt: Sommarpyjamas i Jofotex’ elefanttyg. Ungefär att jämföra med pannbiff med lök.


Dagens fel: bandkantning! Det var tänkt att den skulle vara bandkantad. Men det går såååå dåligt för mig att bandkanta. Det går det nästan lika uselt med alla täcksömmar. Jag måste ta sats innan, svettas under, sprätta upp efter, pröva igen, ha sönder tyget, bli arg och slutligen det värsta av allt ge upp. Inte en bandkant så långt ögat når!